AROME & ECMWF vs GFS vs ICON: vilken vindprognos ska man lita på?

Vindangivelsen i telefonen är en beräkning — en numerisk simulering av atmosfären uppdelad i ett rutnät. Att två appar skiljer sig med 8 knop betyder inte att en har fel, utan att de använder olika modeller och upplösning.

Modellerna som räknas

Högupplösta regionala modeller (som SMHI / MetCoOp AROME och tyska ICON-D2) är hemmaplansfavoriterna: ett beräkningsgitter som går ner till 2,5 km över Skandinavien med timvisa uppdateringar. De modellerar explicit skärgårdar, sjöbrisar, topografi och termiska vindar över stora insjöar som Vänern och Vättern. Svagheten är räckvidden: bortom 48 timmar tar de globala modellerna över.

De globala modellerna sätter det storskaliga mönstret: ECMWF (europeiska vädercentret, allmänt ansett som riktmärke), GFS (amerikanska NOAA, ~13–22 km) och ICON (tyska vädertjänsten, ~11 km). De är stabila på storskaliga lågtrycksbanor flera dagar framåt.

Praktisk tumregel

Dag 3–7: lita på de globala modellerna för det allmänna väderläget. Dag 2: jämför modellerna; om de pekar åt samma håll är tillförlitligheten hög. Idag: lita på högupplösta regionala modeller som AROME, särskilt för tidpunkten då sjöbrisen sätter in och byvindarnas styrka.

Hur LakePulse beräknar

LakePulse Sverige hämtar Open-Meteos bästa sammanvägda prognos för varje sjös koordinater — den väljer automatiskt den mest träffsäkra modellen för tidsfönstret (AROME på kort sikt och ECMWF/GFS för veckan ut).

Testa i praktiken

Alla begrepp på denna sida används i realtid på våra sjösidor — hitta en blåsig sjö nära dig, bläddra bland sjöar efter landsdel eller sök på sjönamn.